Ett Två Tre Tatin!

En Tarte Tatin som landar fint på fatet efter att ha bakats i sin stekpanna är en stolthet och fröjd som jag fick uppleva i går.
Har du äpplen som fått sig några smällar, skär bort det dåliga och använd resten till denna lyxkaka.
1. Gör degen, som en vanlig pajdeg och sätt i kylskåp.
2. Välj gärna en ugnstålig teflonpanna. Stek äppleklyftor, smör, råsocker och citron tills allt blir lite brunt och karamelliserat, cirka 15 minuter.
3. Kavla degen något större än stekpannan, lägg den över äpplena och sockersmeten, "bädda in" kanterna fint. Sätt in pannan i 200 graders ugn 20 minuter, därefter 150 grader 15 minuter.
4. Ta ut ur ugnen, skär runt degkanten och stjälp upp på ett fat.
Servera ljummen med vaniljgrädde.

Det kan vara gott att göra lite extra "karamellsmet" av smör -och socker och hälla över kakan vid serveringen.

INGREDIENSER
Deg:
2 dl vetemjöl
75 g kallt smör
2 msk kallt vatten
1 äggula

Fyllning:
8 skalade och klyftade syrliga äpplen
1 msk citronsaft
100 g smör
1/2 dl råsocker

Det genialiska receptet lär ha blivit till då madame Stephanie Tatin i slutet på 1800-talet i köket på hotel Tatin misslyckades med en vanlig äpplekaka.

Krossade ägg och vildsvin på Gårdarnas Butik

Dagen innan jag skulle laga mat hos Åsa på Gårdarnas Butik vid Nytorget hade någon där tappat två kartonger ägg i golvet. Tretton fina men krossade ägg åkte alltså ner i den brödpudding vi lagade till kvällens gäster. Tillsammans med några dagar gammalt surdegsbröd från Bulleboden, vitt vin, en bit fint vildsvinsbacon, riven vällagrad ost, lök och pepprig paprika. Återvinning när den är som bäst.

Niklas från Vinik vinagentur bjöd på Saumur, ett ekologiskt vin på chenin blanc, som passade utmärkt till brödgratängen.

Ni som ännu inte hittat den fina butiken Gårdarnas Butik på Nytorgsgatan 31, ta en sväng till Nytorget nu i höstsolen. Åsa och Fanny lagar goda luncher på ekologiska och lokala produkter och än så länge kan man sitta på bänkarna med fårskinnsfällar med dörren öppen mot gatan. Lokalen, som är ett före detta lager, har smaragdgrönt kakel och magnifik kristallkrona, bara den värd ett besök.

Skogen anfaller

I helgen var vi i Sörmland där solen flödade från en molnfri himmel, knappt en vindpust och sommarvärme mitt i september. Vi hittade soppar, trattisar och fina torra kantareller. Dessutom sprang jag på fina små blåa plommon på ett ödetorp och vackra genomskinligt gula i en gammal plommonlund.
Vi plockade och plockade och plockade. Framemot söndagseftermiddagen var vi helt sysselsatta med rensning och packning för hemfärden. Måndagskväll var det HÖG TID ATT GÖRA NÅT av allt det goda. Det fick bli chutney av de gula och kompott av de blå. Timmar förflöt medan soppar sorterades i fulsvamp till grytor och snyggsvamp till risotto.

Nästa dag mötte jag min kollega Ami svajig och slutkörd som efter en helkväll på krogen. Vad hade hon varit? Jo i skogen och plockat MÅNGA kassar trumpetsvamp. Och sedan rensat dem till fyra på morgonen. Nya tider, nya laster.

Scones Tur och Retur

Nybakade scones är galet goda, speciellt de med hackad choklad och aprikoser i. Men redan efter en timme är deras bästa tid över.
Testade efter förra brunchen hemma att göra skorpor på vanligt vis: Skar scones i halvor, lät dem ligga i ugnen på 100 grader i någon timme. Blev spröda och perfekta tillsammans med morsans plommonmarmelad.

Käka blast

Ganska många gånger har jag stått där med en knippe rödbetsblast och undrat om jag slänger något gott och användbart. De unga spröda rödbetsbladen går ju jättebra till sallad, men den lite grövre blasten, vad gör man av den?
Efter att ha köpt jättefina betor av Åsa på Gårdarnas Butik gav jag mig hem för att steka blast.
Gjorde som med mangold och spenat. Sköljde, strimlade, fräste rödlök och vitlök i en god olja, sist i med rödbetsbladen som får mjuksteka. Bladens saft färgar rött så om man vill få ett estetiskt resultat är det bra att använda till exempel rödlök, röd paprika att blanda med. Funkar som fyllning i lasagne och andra "lådor".

I don't like the sluts in the bottom

... sa min sons polare till kyparen på sin första egna utlandssemester.
Som alla förstår betyder det att han inte ville ha slatten i botten av glaset.

Och frågan är om inte det är ganska typiskt för hur de flesta av oss funkar idag? Inga slattar tack, jag har faktiskt råd att slänga den där lilla resten som blev över! För att inte tala om hur rädda vi har blivit för bakterier och allmänt förfall. Och så barkar det hän och plötsligt har vi slängt mer än hälften av all användbar mat och dryck vi släpat hem.
Konsumentföreningen Stockholm gjorde faktiskt i våras en uppmärksammad plockstudie i 72 hushåll Bromma som visade att 56% av all mat som slängdes var fullt ätbar. Plockstudiemännen sprättade upp soppåsarna väldigt vetenskapligt, iförda vita skyddsmunderingar, masker och handskar. Man får anta att de stackars Brommaborna var införstådda.

Ni som vill läsa mer om smarta ta vara på-tips kolla gärna på engelska http://www.lovefoodhatewaste.com/