Första veckan på semestern var vi panikslaget svettiga och törstiga i vårt lånade franska hus. Och gjorde som turister gör – sprang till Supermarché och handlade flaskor och dunkar med vatten. Som snabbt bildade ett lokalt sopberg under vasken. Tills den franske grannen kom och sa att kranvattnet visst gick att dricka. Då började vi vårt nya returliv: Fyllde varje kväll några flaskor till hälften med vatten och la dem i frysen. Samtidigt pillade vi ner några kvistar mynta, en skiva citron eller en jordgubbe. (Bra mycket godare än de syntetiska som finns i nästan allt svenskt mineralvatten idag.)Nästa morgon innan vi for till stranden fyllde vi flaskan ända upp, och hade gott kallt vatten hela dagen. Önskar att alla miljöbrott gick att sona lika lätt!
