När två ostälskare i familjen skulle firas med gemensamt kalas blev det tillfälle att dra fram den där långa marmorskivan som räddats ur en container för länge sen. Nio ostar från Winjas Ostkällare ordnades från milda till starka och gödseldoftande på en lång rad.Sen gjorde vi en helt seriös smakprovning. Tioåringen skrev mest omdömen, han som kombinerade allt med Cola.
På Systemet hade man avrått från rödvin och rekommenderat vita lite halvsöta viner, på Winjas tyckte man champagne var bra till de mildare ostarna. För säkerhets skull provade vi därför kors och tvärs med champagne, riesling, shiraz och ett sött efterrättsvin. Favoriter blev Robiola med champagne och ekologisk Manchego med shiraz. Stor spännvidd på intrycken: "den här osten gör mig bitter", "smakar som Paris!", "inte så god till läsk". Alla utom dottern med ostfobi var överens om att ost, rent allmänt, är himmelskt gott.
Eftersom en viss ostmättnad ändå infinner sig efter nio ostar förpassades resten av godbitarna till frysen, där de garanterat slutar mogna.
